Är webbtillgänglighet bra för SEO? Det här vet vi

Marknadsavdelningar får ofta höra att tillgänglighet är ”bra för SEO”, ibland med en självsäker procentsats på köpet. Sanningen är mer blygsam, och mer användbar. Visst tillgänglighetsarbete hjälper sökmotorerna eftersom det ger dem tydligare text och struktur. Mycket av det påverkar inte rankningen alls. Här är vad Google faktiskt säger, var överlappningen är verklig och hur du argumenterar för tillgänglighet utan att överdriva.

Är tillgänglighet en rankningsfaktor hos Google?

Inte direkt. Under en frågestund i Search Central i mars 2022 sa Googles John Mueller att tillgänglighet ”inte är något som vi skulle fånga upp och använda som en direkt rankningsfaktor”, men tillade att webbplatser som folk inte kan använda inte blir rekommenderade. Vi har inte hittat något senare uttalande från Google som säger något annat, så var försiktig med påståenden om att ”tillgänglighet höjer rankningen”.

Hans resonemang var enligt referatet att Google inte har något sätt att mäta tillgänglighet och jämföra en webbplats med en annan. Det är värt att komma ihåg när en leverantör visar dig ett diagram där rankningen stiger efter en ”tillgänglighetsfix”. Rankningar rör sig av många skäl, och ett före-och-efter-diagram från en enda webbplats bevisar väldigt lite.

Vilka tillgänglighetsåtgärder hjälper också sökningen?

Mest de som gör om betydelse till text och struktur. Beskrivande alternativtexter, riktig text i stället för text som bara finns i bilder, tydliga sidtitlar, logiska rubriker, beskrivande länktexter och transkriptioner hjälper skärmläsaranvändare och ger samtidigt sökmotorerna något att läsa. Googles egen dokumentation rekommenderar var och en av dem, av sina egna skäl.

Lägg märke till vad Google efterfrågar: alternativtext som beskriver bilden, inte alternativtext skriven för rankningens skull. För en produktbild fungerar ”Röd ankelboot i skinn med dragkedja i sidan” lika bra för en skärmläsaranvändare som för Google Bilder, och ”boots billiga boots bästa boots” fungerar för ingen av dem. Ändå hittade skanningen WebAIM Million 2026 (öppnas i en ny flik) saknade alternativtexter på 53,1 % av startsidorna hos de en miljon största webbplatserna.

Vilket tillgänglighetsarbete gör ingenting för SEO?

Ganska mycket, och det är helt i sin ordning. Tangentbordsåtkomst, synligt fokus, färgkontrast, tydliga felmeddelanden i formulär, kontroll över rörelse och lang-attributet gör verklig skillnad för besökare med funktionsnedsättning men ger Google inget nytt att ranka. Google säger till och med att det bortser från språkinformation på kodnivå, som lang-attribut, när det avgör vilket språk en sida är skriven på.

Lang-attributet är det tydligaste exemplet. Det talar om för en skärmläsare vilket uttal den ska använda, och WCAG kräver det på nivå A. Men Googles guide om flerspråkiga webbplatser (öppnas i en ny flik) är tydlig: ”Vi använder ingen språkinformation på kodnivå, som lang-attribut”. Ange det ändå. WebAIM fann att det saknades på 13,5 % av startsidorna.

Här går den ärliga gränsen för SEO-argumentet. Om du bara motiverar tillgänglighet med sökning kommer du att åtgärda alternativtexterna och lämna kvar tangentbordsfällan i kassan, som är det hinder som faktiskt stoppar ett köp. En skärmläsaranvändare som inte når knappen ”Slutför köp” är en förlorad order, hur bra din rankning än är.

Hjälper tillgänglighet dig att synas i AI-svar?

Indirekt, på samma sätt som det hjälper sökningen. Google säger att det inte finns ”några ytterligare krav” för att synas i AI-översikter eller AI-läget, och ingen särskild schemamärkning att lägga till. Det som hjälper är innehåll som en maskin kan läsa på ett tillförlitligt sätt, som riktig text, tydliga rubriker, beskrivande länkar och textalternativ, vilket också är vad hjälpmedel behöver.

Googles guide till sina generativa AI-funktioner (öppnas i en ny flik) säger att optimering för dem ”är optimering för sökupplevelsen, och alltså fortfarande SEO”. Google tar lätt på uppmärkningen: perfekt semantisk HTML krävs inte, eftersom Google kan förstå röriga sidor. De som inte alltid klarar röriga sidor är skärmläsaranvändare, och därför kallar Google fortfarande semantisk HTML en bra idé.

Ett praktiskt exempel: en restaurang som bara publicerar sin meny som en inskannad pdf är oläslig för en skärmläsare och svår för vilken maskin som helst att citera. Samma meny som en webbsida, med rubriker för förrätter och varmrätter och allergenerna utskrivna, fungerar lika bra för gästerna, för hjälpmedlen och för svarsmotorerna.

En sak som inte hjälper här är en tillgänglighetswidget, inte heller vår. Den ändrar hur en sida ser ut för den besökare som öppnar den, inte den HTML som sökrobotarna läser, så den gör ingenting för rankning eller för att bli citerad av AI. Vår artikel om huruvida widgetar räcker förklarar vad de kan och inte kan göra.

Hur många potentiella kunder handlar det om?

Fler än de flesta affärsplaner räknar med. Världshälsoorganisationen (WHO) (öppnas i en ny flik) uppskattar att 1,3 miljarder människor, ungefär var sjätte, har en betydande funktionsnedsättning. I EU fann Eurostat (öppnas i en ny flik) att 23,9 % av alla som är 16 år eller äldre uppgav en långvarig aktivitetsbegränsning 2024.

Andelen stiger brant med åldern, från 7,1 % av 16–24-åringarna till 72,3 % av dem som är 85 år eller äldre, enligt samma data från Eurostat. Många av de här kunderna skulle aldrig kalla sig personer med funktionsnedsättning. De zoomar, slår på undertexter eller ger upp inför en krånglig kassa och handlar någon annanstans. Vår guide om hur personer med funktionsnedsättning använder webben visar hur det ser ut i praktiken.

Vad händer när kunder med funktionsnedsättning stöter på hinder?

Många lämnar utan att säga något. I den brittiska enkäten Click-Away Pound (2019) sa 69 % av kunderna med funktionsnedsättning som handlar på nätet att de lämnar webbplatser som de tycker är svåra att använda, och bara 8 % av dem som har svårigheter kontaktar webbplatsens ägare. Författarna uppskattade att 17,1 miljarder pund i onlineköp går förlorade i Storbritannien varje år.

Se siffrorna som indikatorer, inte som en marknadsstorlek. Det var en webbenkät bland personer som själva valde att delta, som AbilityNet (öppnas i en ny flik) rapporterade om i februari 2020, och de 17,1 miljarderna är författarnas uppskattning. Det är också den mest kända siffran i sitt slag, vilket är ett skäl att citera den varsamt snarare än högljutt.

Det är tystnaden som borde oroa en marknadsförare. Din statistik visar en övergiven varukorg, inte orsaken till den. En kund som inte kan använda din storleksväljare med tangentbordet ser helt enkelt ut som en avvisning.

Hur är det med den rättsliga risken som en kostnad för företaget?

Den är verklig, men den är inte det bästa skälet, och den är lätt att överdriva. I EU har tillgänglighetsdirektivet (öppnas i en ny flik) gällt för e-handel och andra konsumenttjänster sedan den 28 juni 2025, med sanktioner som bestäms av varje land. Mikroföretag som tillhandahåller tjänster, med färre än 10 anställda och högst 2 miljoner euro i omsättning eller balansomslutning, är undantagna.

Vår genomgång av tillgänglighetsdirektivet förklarar vem som omfattas och vilka sanktioner varje land kan besluta om. Vi vill ändå helst inte att du köper tillgänglighet av rädsla. Att åtgärda en kassa för att en tillsynsmyndighet kanske hör av sig ger oftast miniminivån. Att åtgärda den för att kunderna lämnar ger en bättre kassa.

Hur mäter du effekten av tillgänglighetsarbetet?

Mät de flöden som du har åtgärdat, inte din rankning. Följ hur många som slutför uppgifter och konverterar i de mallar du har ändrat, kontakter med kundtjänst om att man ”inte kan logga in” eller ”inte kan betala” och felfrekvensen i formulär. Sökmätvärden kan också röra sig, men de rör sig av många skäl, så gör dem inte till huvudsaken.

1. Mät ett utgångsläge. Innan du ändrar något antecknar du konverteringen i kassan, registreringen och kontaktformulären, felfrekvensen i formulär och de ärenden till kundtjänst som nämner problem med åtkomst.
2. Testa flödet. Kör ett automatiskt verktyg och några manuella kontroller på samma mallar. Vår guide om hur du testar webbplatsens tillgänglighet tar ungefär 15 minuter manuellt arbete.
3. Åtgärda och jämför sedan lika med lika: samma mallar, samma säsong och helst samma trafikkällor.
4. Se sökmätvärdena som en bieffekt. Visningar i bildsökningen efter en genomgång av alternativtexterna, eller klickfrekvensen efter att du skrivit om sidtitlarna, är rimliga saker att följa. En rankningsförändring en vecka senare bevisar ingenting i sig.
5. Fråga människor. Ett kort testtillfälle med en skärmläsaranvändare eller någon som bara använder tangentbord visar problem som ingen instrumentpanel kan visa.

Behöver du en enda mening till ledningen: tillgänglighetsarbete ger dig ingen bättre rankning, men en del av det gör dina sidor lättare för människor och maskiner att läsa, och resten gör det lättare för kunderna att betala dig.