Så skriver du en tillgänglighetsredogörelse (med mall)

En kund som använder skärmförstoring får inte din bokningskalender att fungera. Vart vänder sig kunden då? På en webbplats med en bra tillgänglighetsredogörelse är svaret ett klick bort: en sida som medger att kalendern har ett känt problem, erbjuder en telefonlinje för bokningar i stället och talar om vem man kan mejla. Det är också ofta den sidan som en tillsynsmyndighet läser först. I Sverige är redogörelsen redan välkänd från den offentliga sektorn, där DOS-lagen kräver den och Digg har tillsynen. För företag gäller i stället lag (2023:254) (öppnas i en ny flik), där Post- och telestyrelsen (PTS) har tillsynen över e-handel och sanktionsavgiften kan bli högst 10 000 000 kronor.

Vad är en tillgänglighetsredogörelse?

En tillgänglighetsredogörelse är en offentlig sida som förklarar hur tillgänglig en webbplats eller app är, vilken standard den har mätts mot, vad som ännu inte är tillgängligt och varför, och hur man rapporterar problem eller ber om innehåll i ett annat format. W3C rekommenderar att varje redogörelse innehåller åtminstone ett åtagande, den standard som tillämpas och kontaktuppgifter.

W3C:s vägledning om att ta fram en tillgänglighetsredogörelse (öppnas i en ny flik) säger att en redogörelse åtminstone ska innehålla:

• ”Ett åtagande om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning”
• ”Den tillgänglighetsstandard som tillämpas, till exempel WCAG 2.2”
• ”Kontaktuppgifter om användare stöter på problem”

Den föreslår också att du listar kända begränsningar, de åtgärder du vidtar, vilka webbläsare som stöds, vilka miljöer du har testat i och vilka lagar som gäller för dig. En redogörelse är inget certifikat, och ingen godkänner den. Värdet ligger i ärligheten: läsaren ser vad hen kan förvänta sig och vad hen kan göra när något inte fungerar.

Är en tillgänglighetsredogörelse ett lagkrav?

Det beror på vem du är. Offentliga aktörer i EU måste publicera en enligt webbtillgänglighetsdirektivet och använda kommissionens mall, och offentliga organ i Storbritannien har en liknande skyldighet. Företag som omfattas av tillgänglighetsdirektivet måste publicera information om hur deras tjänster uppfyller kraven. För de flesta andra privata webbplatser är en redogörelse frivillig.

Detaljerna avgörs av de nationella lagarna. I Tyskland omfattar informationsplikten i BFSG även att ange den behöriga marknadskontrollmyndigheten (BFSG, Anlage 3 (öppnas i en ny flik)). I Italien skriver AgID att stora privata företag vars tjänster nu omfattas av den italienska EAA-lagen inte längre lämnar den tillgänglighetsdeklaration (dichiarazione di accessibilità) som de tidigare lämnade enligt lag 4/2004, medan offentliga förvaltningar fortfarande gör det (AgID FAQ (öppnas i en ny flik)).

Även när inget krav finns ger en redogörelse kunder med funktionsnedsättning ett sätt att nå dig innan de ger upp. Länka till den från varje sida, oftast i sidfoten.

Vad måste en tillgänglighetsredogörelse i offentlig sektor innehålla?

EU:s mall i genomförandebeslut (EU) 2018/1523, som i den svenska versionen kallas ”tillgänglighetsutlåtande”, har sex obligatoriska delar: ett åtagande och omfattning, fullgörandestatus, icke tillgängligt innehåll, beredningen av utlåtandet, återkoppling och kontaktuppgifter samt uppföljningsförfarande. Redogörelsen måste själv vara tillgänglig, och beslutet rekommenderar att den ses över regelbundet, minst en gång om året.

1. Inledning: ett åtagande om tillgänglighet enligt den nationella lagen, och vilka webbplatser eller appar som omfattas.
2. Fullgörandestatus: helt, delvis eller inte förenlig, med bristerna listade.
3. Icke tillgängligt innehåll: innehåll som inte uppfyller kraven, innehåll där man åberopar oproportionerligt stor börda och innehåll som ligger utanför lagens tillämpningsområde, med tillgängliga alternativ där sådana finns.
4. Beredningen av detta tillgänglighetsutlåtande: datum, metod (en egen bedömning eller en utvärdering av tredje part) och, om man vill, datum för den senaste översynen.
5. Återkoppling och kontaktuppgifter: hur man rapporterar ett problem eller begär otillgängligt innehåll, och vem som ansvarar.
6. Uppföljningsförfarande: vad man kan göra om svaret inte är tillfredsställande, med tillsynsorganets kontaktuppgifter.

Frivilliga tillägg är bland annat en plan för att åtgärda problem, en länk till en utvärderingsrapport och telefonstöd för personer som använder hjälpmedel. Även för ett privat företag är den här strukturen ett bra skelett, eftersom läsarna vet var de ska leta.

Vad kräver tillgänglighetsdirektivet att företag publicerar?

Företag som omfattas av tillgänglighetsdirektivet måste publicera information om hur tjänsten uppfyller tillgänglighetskraven, ”i de allmänna villkoren, eller motsvarande dokument” (bilaga V). Informationen ska finnas i skriftlig och muntlig form, vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och hållas offentlig så länge tjänsten erbjuds (artikel 13.2).

Bilaga V anger vad informationen ska innehålla, i tillämpliga fall:

• en allmän beskrivning av tjänsten i tillgängliga format,
• beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå hur tjänsten fungerar,
• en beskrivning av hur de relevanta tillgänglighetskraven i bilaga I uppfylls av tjänsten.

Direktivet kallar inte detta en tillgänglighetsredogörelse och föreskriver ingen mall. I praktiken publicerar många företag en enda tillgänglighetssida som fyller båda funktionerna och länkar till den från sina allmänna villkor. Åberopar du undantaget för oproportionerligt stor börda ska du skriva det där; artikel 14 kräver dessutom en dokumenterad bedömning som förnyas minst vart femte år. Vår genomgång av tillgänglighetsdirektivet förklarar vem som omfattas.

Vad bör varje tillgänglighetsredogörelse innehålla?

Oavsett vad lagen kräver av dig svarar en användbar redogörelse på fem frågor som läsaren har: vilken standard du siktar på, hur nära du är, vad som ännu inte fungerar, vad läsaren kan göra i stället och hur hen når dig. Lägg till datum och testmetod, så att läsaren kan bedöma hur aktuell och tillförlitlig redogörelsen är.

• Var konkret om problemen. ”Visst innehåll kanske inte är tillgängligt” säger läsaren ingenting. ”Storleksguiden på produktsidorna är en bild utan textalternativ; mejla oss så skickar vi måtten” hjälper.
• Erbjud alternativ, till exempel en telefonlinje för bokningar eller en textversion av menyn i pdf.
• Ge en kontaktväg som fungerar, helst en e-postadress och ett telefonnummer, med en svarstid som du kan hålla.
• Ange standarden och versionen, till exempel WCAG 2.2 nivå AA. ”Uppfyller WCAG” säger inte mycket i sig; vår guide om nyheterna i WCAG 2.2 förklarar nivåerna.
• Berätta hur och när du testade: en egen bedömning med automatiska verktyg och manuella kontroller, eller en extern granskning.
• Skriv på klarspråk. Din läsare kan vara trött, irriterad eller lyssna via en skärmläsare.

Hur väljer du mellan ”helt”, ”delvis” och ”inte förenlig”?

Välj ”helt förenlig” bara om varje krav i standarden är uppfyllt utan undantag, ”delvis förenlig” om de flesta krav är uppfyllda med några undantag och ”inte förenlig” om de flesta krav inte är uppfyllda. Det är EU-mallens egna definitioner. För de flesta webbplatser som har testats ärligt är ”delvis förenlig” det korrekta svaret.

Beslutet säger också att uppgifter om förenlighet ska bygga på en faktisk utvärdering, till exempel en egen bedömning eller en utvärdering av tredje part, och att redogörelsen ska ange metoden. En automatisk skanning räcker inte som en sådan: verktyg hittar bara en del av problemen (vår guide om hur du testar webbplatsens tillgänglighet förklarar varför). Och webbplatser förändras. Ett nytt tema eller ett chattverktyg från tredje part kan förstöra något som fungerade förra månaden.

Att installera en tillgänglighetswidget ändrar inte heller statusen. Europeiska kommissionen skriver att overlays och andra verktyg som inte får själva webbplatsen att uppfylla standarden ”inte är en lämplig lösning” (kommissionen, Web Accessibility (öppnas i en ny flik)).

Mall: en tillgänglighetsredogörelse som du kan anpassa

Mallen nedan följer strukturen i EU:s förlaga och lägger till den information om tjänsten som tillgänglighetsdirektivet kräver. Gör testerna först, ersätt sedan allt inom hakparentes och ta bort det som inte gäller. Offentliga aktörer bör använda den nationella versionen av mallen, i Sverige enligt Diggs vägledning.

Tillgänglighetsredogörelse för [webbplatsens eller appens namn]

Vårt åtagande. [Organisationens namn] vill att alla ska kunna använda [webbadress], även personer som använder hjälpmedel som skärmläsare, förstoringsprogram eller röststyrning. Den här redogörelsen gäller [webbplatsen / apparna för iOS och Android].

Om vår tjänst. [Beskriv tjänsten med en eller två enkla meningar, till exempel: ”Vi säljer cyklar på nätet och levererar till kunder i Sverige, Finland och Danmark.” Förklara sedan hur sökning, beställning, betalning och kontakt med kundtjänst fungerar för personer som använder hjälpmedel, och vilken standard du följer.]

Fullgörandestatus. Den här webbplatsen är [helt / delvis / inte] förenlig med [WCAG 2.2 nivå AA / EN 301 549 v3.2.1][, på grund av de brister som listas nedan].

Det här är inte tillgängligt ännu. [Lista varje problem, var det finns och vad man kan göra i stället. Till exempel: ”Kartan i butikssökningen går inte att använda med tangentbord. Samma adresser och öppettider finns på sidan Butiker.” ”Vissa produktvideor som publicerades före juni 2025 saknar undertexter. Vi lägger till dem senast [månad och år].”]

[Oproportionerligt stor börda.] [Bara om du har gjort och dokumenterat bedömningen: vad du inte har åtgärdat, varför och vilket alternativ du erbjuder.]

Så har vi testat. Redogörelsen togs fram den [datum] och bygger på [en egen bedömning med automatiska verktyg och manuella kontroller med tangentbord och skärmläsare / en granskning gjord av [företag] i [månad och år]] av [de sidor och flöden som testades]. Den sågs senast över den [datum].

Återkoppling och kontakt. Hittar du ett problem eller behöver du information i ett annat format, kontakta [namn eller team] på [e-postadress] eller [telefonnummer]. Vi strävar efter att svara inom [5] arbetsdagar.

Tillsyn. Är du inte nöjd med vårt svar kan du vända dig till [den nationella tillsynsmyndigheten, med en länk till dess sida för anmälningar; för e-handel i Sverige är det PTS].

Hur ofta ska du uppdatera tillgänglighetsredogörelsen?

Se över den minst en gång om året och uppdatera den varje gång du gör en betydande ändring på webbplatsen, slutför en granskning eller åtgärdar ett problem som den listar. EU:s mall innehåller datum för när redogörelsen togs fram och när den senast sågs över, så en inaktuell redogörelse syns för alla som läser den.

• en omgjord webbplats, ett nytt tema eller en ny kassa eller betalleverantör,
• ett nytt verktyg från tredje part, till exempel en chatt, ett recensionsflöde eller en cookiebanner,
• resultaten av en ny granskning, eller åtgärder som gör en listad nödlösning onödig,
• nya kontaktuppgifter eller svarstider,
• en ändrad referensstandard: EN 301 549 v4.1.1, som publicerades i september 2026, går över till WCAG 2.2 när hänvisningen har offentliggjorts i EU:s officiella tidning (AccessibleEU (öppnas i en ny flik)).

Kan en generator skriva redogörelsen åt dig?

En generator kan strukturera redogörelsen och publicera den, men den kan inte avgöra din status eller hitta dina problem. Det får du bara fram genom att testa. W3C erbjuder en kostnadsfri generator för tillgänglighetsredogörelser (öppnas i en ny flik), och vissa verktyg, vårt inräknat, publicerar resultatet åt dig. Oavsett vilket blir innehållet aldrig bättre än utvärderingen bakom det.

Med SiteAccessibles planer Pro och Business bygger du en redogörelse i EU-mallens struktur via ett guidat formulär, och vi publicerar den på en sida som widgeten länkar till (så fungerar det). Formuläret dokumenterar bara det du själv anger. Det testar inte din webbplats, väljer inte din status och gör inte webbplatsen förenlig med kraven, så börja med checklistan för webbtillgänglighet.